Det finns två typer av diabetes; typ 1 och typ 2. Kroppen behöver bränsle och det får den genom mat, där i sin tur kolhydraterna i kosten bryts ned till socker som ska vidare till våra celler. För att transporteras från blodet till cellerna behövs ett hormon som heter insulin. Man brukar säga att insulinet fungerar som en nyckel för att öppna upp cellerna, så att sockret (bränslet) kan komma in. Personer med diabetes har för lite eller ingen egen insulinproduktion. Detta leder till för högt blodsocker.

 

Typ 1-diabetes

Orsaker – symtom

Av någon okänd anledning angriper och förstör kroppens eget immunsystem de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln. Detta leder på sikt till total insulinbrist. De första symtomen brukar vara stora urinmängder, ökad törst och onormal trötthet. Viktnedgång kan också vara ett tecken. Kroppens egen produktion av insulin upphör helt (eller nästan helt) vid typ 1-diabetes och symtomen visar sig först när 70-80 procent av de insulinproducerande cellerna redan har förstörts. Att man blir väldigt törstig beror på de stora vätskeförlusterna i samband med att man kissar onormalt mycket. De stora urinmängderna beror på att socker utsöndras med urinen genom njurarna och att sockret drar med sig vatten. Insulinbristen skapar allvarliga störningar i ämnesomsättningen och kan ge symtom som trötthet och viktnedgång. Idag har cirka 50 000 människor i Sverige typ 1-diabetes.

 

Är typ 1-diabetes ärftligt?

Ärftligheten vid typ 1-diabetes är komplicerad och till stora delar fortfarande okänd. 9 av 10 barn som får typ 1-diabetes, har ingen nära släkting som har sjukdomen. Om en av föräldrarna har typ 1-diabetes löper barnet mindre än fem procents risk att också få sjukdomen. Har båda föräldrarna typ 1- diabetes är risken mellan 10 och 20 procent att också barnet får typ 1-diabetes. 

 

Typ 2-diabetes

Vid typ 2-diabetes kan kroppen fortfarande producera lite insulin, men den mängd som produceras räcker inte till för kroppens behov. Många personer som har typ 2-diabetes är överviktiga och fetma är en av orsakerna till att kroppscellerna förlorar sin känslighet för insulin.

Mat, övervikt och stillasittande har betydelse för uppkomsten av typ 2-diabetes. Behandlingen består till en början av ökad fysisk aktivitet och förändringar i dieten. Om blodsockernivåerna inte sänks tillräckligt via dessa åtgärder kan läkemedel komma att krävas, till exempel metformin eller insulin.

Cirka 450 000 svenskar har typ 2-diabetes. Typ 2-diabetes kallas även åldersdiabetes och det är för att risken att insjukna ökar dramatiskt ju äldre du blir. Många har dessutom sjukdomen utan att veta om det. Typ 2-diabetes är mer ärftlig än typ 1-diabetes. Man räknar med att över en miljon människor i Sverige har arvsanlag för att utveckla typ 2-diabetes. Levnadsvanorna anses även spela en viktig roll.

Källa: https://www.diabetes.se/diabetes/lar-om-diabetes/

 

Blodsockerkontroll

Diabetes, både typ 1 och typ 2, kännetecknas av för högt blodsocker. Blodsocker är det glukos som finns löst i blodet för att transporteras till kroppens alla organ och vävnader där det i cellerna omvandlas till energi. Att kunna mäta sitt eget blodsocker, att kunna tolka resultaten och att vidta rätt åtgärder är grunden i egenvården. Målet är att ha en jämn och bra blodsockernivå med så få svängningar som möjligt.

Det finns många faktorer som påverkar blodsockernivån, till exempel insulin, mat, motion och stress.

Hos en person som inte har diabetes innehåller blodet normalt en blodsockernivå mellan 4 till 7 mmol/L. Nivåerna mäts med en blodsockermätare. För att må bra både idag och i framtiden är blodsockerkontrollen den viktigaste faktorn. Med en god kontroll kan du undvika både akuta problem och så kallade senkomplikationer.

HbA1c (Hemoglobin A1c) är måttet för den genomsnittliga blodsockernivån över tid. I de nationella riktlinjerna för diabetesvård bedömer man att värde under 52 mmol/mol är målet för god kontroll. Risken för komplikationer har ett direkt samband med HbA1c-värdet.

 

Ketoner

Ketoner är syror som bildas när kroppen har brist på insulin. Då släpps inte sockret in i cellerna och blodsockernivån blir hög i blodbanan.

Att testa nivån på ketoner är ett komplement till mätning av blodsocker. Ketoner i blod/urin, som förekommer tillsammans med höga blodsockernivåer och att man mår dåligt, är en signal på att man behöver mer insulin. Akut sjukvård kan behövas.