Insulinpumpbehandling är ett utmärkt alternativ att fundera på för att hantera din diabetes. Läs lite om de främsta fördelarna.

Generellt lägre HbA1c-nivå 1-4

Studier visar att personer som använder insulinpump har lägre HbA1c-nivåer – ett mått på blodsockernivåerna över tid – än de som tar dagliga injektioner. Det är viktigt, eftersom forskning visar att ju lägre HbA1c-värdet är, desto lägre är risken för att utveckla långsiktiga diabeteskomplikationer.

Bättre daglig blodsockerkontroll 3-5

Många faktorer kan påverka en god blodsockerkontroll – allt från stress till sjukdom eller resor. Insulinpumpen bidrar till att göra det mer hanterbart, jämfört med dagliga injektioner. Du kan justera ditt insulin när som helst för att möta olika utmaningar. Insulinpumpanvändare kan känna att de äntligen ”har sluppit berg- och dalbanan”.

Färre episoder med allvarlig hypoglykemi 2-4,6,7

Det har visat sig att pumpanvändare upplever färre tillfällen med allvarlig hypoglykemi än de som tar dagliga injektioner.

Större flexibilitet

Insulinpumpar är konstruerade för att hålla jämna steg med ett liv som ändras från dag till dag. Till skillnad från behandling med dagliga injektioner ger insulinpumpen dig friheten att bestämma när du vill äta och sova, välja när och hur länge du vill motionera, och så vidare.

Färre injektioner

Intensiv behandling med dagliga injektioner kan kräva så mycket som 1460 nålstick per år. Under samma tid behöver pumpanvändare endast sticka sig för att byta infusionsset 156 gånger per år (ca 3 gånger per vecka).

Fördelar

Behandling med insulinpump ger ett enklare liv med bättre blodsockerkontroll, bättre hälsa och ökad livskvalité både idag och i framtiden.

1. Weissberg-Benchell J, Antisdel-Lomaglio J, Seshadri R. Insulin pump therapy: a metaanalysis. Diabetes Care. 2003;26(4):1079-1087. 2. Rudolph JW, Hirsch IB. Assessment of therapy with continuous subcutaneous insulin infusion in an academic diabetes clinic. Endocr Pract. 2002;8(6):401-405. 3. Hoogma RPLM, Hammond PJ, Gomis R, et al. Comparison of the effects of continuous subcutaneous insulin infusion (CSII) and NPH-based multiple daily insulin injections (MDI) on glycaemic control and quality of life: results of the 5-nations trial. Diabet Med. 2005;23(2): 141-147. 4. Linkeschova R, Raoul M, Bott U, Berger M, Spraul M. Less severe hypoglycaemia, better metabolic control, and improved quality of life in type 1 diabetes mellitus with continuous subcutaneous insulin infusion (CSII) therapy; an observational study of 100 consecutive patients followed for a mean of 2 years. Diabet Med. 2002;19(9): 746-751. 5. Pickup J, Mattock M, Kerry S. Glycaemic control with continuous subcutaneous insulin infusion compared with intensive insulin injections in patients with type 1 diabetes: meta-analysis of randomised controlled trials. BMJ. 2002;324(7739):705+. 6. Bode BW, Steed RD, Davidson PC. Reduction in severe hypoglycemia with long-term continuous subcutaneous insulin infusion in type 1 diabetes. Diabetes Care. 1996;19(4):324-327. 7. Bode BW, Sabbah HT, Gross TM, Frederickson LP, Davidson PC. Diabetes management in the new millennium using insulin pump therapy. Diabetes Metab Res Rev. 2002;18(suppl 1):S14-S20. 8. Tamborlane W, Beck R, Buckingham B. Continuous glucose monitoring and intensive treatment of type 1 diabetes. N Engl J Med. 2008;359:1464-1476.

Insulinpumpar är konstruerade för att hålla jämna steg med ett liv som ändras från dag till dag

Diabetes

Det finns två typer av diabetes; typ 1 och typ 2. Kroppen behöver bränsle och det får den genom mat, där i sin tur kolhydraterna i kosten bryts ned till socker som ska vidare till våra celler. För att transporteras från blodet till cellerna behövs ett hormon som heter insulin. Man brukar säga att insulinet fungerar som en nyckel för att öppna upp cellerna, så att sockret (bränslet) kan komma in. Personer med diabetes har för lite eller ingen egen insulinproduktion. Detta leder till för högt blodsocker.

Typ 1-diabetes

Orsaker – symtom

Av någon okänd anledning angriper och förstör kroppens eget immunsystem de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln. Detta leder på sikt till total insulinbrist. De första symtomen brukar vara stora urinmängder, ökad törst och onormal trötthet. Viktnedgång kan också vara ett tecken. Kroppens egen produktion av insulin upphör helt (eller nästan helt) vid typ 1 diabetes och symtomen visar sig först när 70-80 procent av de insulinproducerande cellerna redan har förstörts. Att man blir väldigt törstig beror på de stora vätskeförlusterna i samband med att man kissar onormalt mycket. De stora urinmängderna beror på att socker utsöndras med urinen genom njurarna och att sockret drar med sig vatten. Insulinbristen skapar allvarliga störningar i ämnesomsättningen och kan ge symtom som trötthet och viktnedgång.

Är Typ 1-diabetes ärftligt?

Ärftligheten vid typ 1-diabetes är komplicerad och till stora delar fortfarande okänd. 9 av 10 barn som får typ 1-diabetes, har ingen nära släkting som har sjukdomen. Om en av föräldrarna har typ 1-diabetes löper barnet mindre än fem procents risk att också få sjukdomen. Har båda föräldrarna typ 1- diabetes är risken mellan 10 och 20 procent att också barnet får typ 1- diabetes.

Typ 2-diabetes

Vid typ 2-diabetes kan kroppen fortfarande producera lite insulin, men den mängd som produceras räcker inte till för kroppens behov. Många personer som har typ 2-diabetes är överviktiga och fetma är en av orsakerna till att kroppscellerna förlorar sin känslighet för insulin.

Mat, övervikt och stillasittande har betydelse för uppkomsten av typ 2-diabetes. Behandlingen består till en början av ökad fysisk aktivitet och förändringar i dieten. Om blodsockernivåerna inte sänks tillräckligt via dessa åtgärder kan läkemedel komma att krävas, till exempel metformin eller insulin.

Cirka 450 000 svenskar har typ 2-diabetes. Typ 2-diabetes kallas även åldersdiabetes och det är för att risken att insjukna ökar dramatiskt ju äldre du blir. Många har dessutom sjukdomen utan att veta om det. Typ 2-diabetes är mer ärftlig än typ 1-diabetes. Man räknar med att över en miljon människor i Sverige har arvsanlag för att utveckla typ 2-diabetes. Levnadsvanorna anses även spela en viktig roll.

Källa: https://www.diabetes.se/diabetes/lar-om-diabetes/

Blodsockerkontroll

Diabetes, både typ 1 och typ 2, kännetecknas av för högt blodsocker. Blodsocker är det glukos som finns löst i blodet för att transporteras till kroppens alla organ och vävnader där det i cellerna omvandlas till energi.

 Att kunna mäta sitt eget blodsocker, att kunna tolka resultaten och att vidta rätt åtgärder är grunden i egenvården. Målet är att ha en jämn och bra blodsockernivå med så få insulinkänningar som möjligt. En känning kallas det när blodsockret är för lågt. Det finns många faktorer som påverkar blodsockernivån, t ex insulin, mat, motion och stress.

Hos en person som inte har diabetes innehåller blodet normalt en blodsockernivå mellan 4 till 7 mmol/L. Nivåerna mäts med en blodsockermätare.

 För att må bra både idag och i framtiden är blodsockerkontrollen den viktigaste faktorn. Med en god kontroll kan du undvika både akuta problem och så kallade senkomplikationer.

HbA1c (Hemoglobin A1c) är måttet för den genomsnittliga blodsockernivån över tid. I de nationella riktlinjerna för diabetesvård bedömer man att värde under 52 mmol/mol är målet för god kontroll. Risken för komplikationer har ett direkt samband med HbA1c-värdet.

Ketoner

Ketoner är syror som bildas när kroppen har brist på insulin. Då släpps inte sockret in i cellerna och blodsockernivån blir hög i blodbanan.

Att testa nivån på ketoner är ett komplement till mätning av blodsocker. Ketoner i blod/urin, som förekommer tillsammans med höga blodsockernivåer och att man mår dåligt, är en signal på att man behöver mer insulin. Akut sjukvård kan behövas.

Kolhydraträkning

Ju mer kolhydrater man äter, desto mer insulin behöver man. Potatis, ris, pasta och godis är exempel på livsmedel som innehåller mycket kolhydrater. Det är kolhydraterna i maten som höjer blodsockernivån. Du bör göra en uppskattning på hur mycket kolhydrater som din måltid innehåller. Oftast står det angivet på innehållsförteckningen antal kolhydrater per 100 gram och det gäller alltså att göra en uppskattning av vikten av det du ska äta och innehållet av kolhydrater.

Det finns olika modeller för uträkning av hur mycket insulin man behöver till det man ska äta. Med hjälp av 500-regeln räknar man ut hur mycket insulin man behöver till en viss mängd kolhydrater. Fler saker påverkar insulinbehovet. Hur ser resten av måltiden ut? Hur mycket består av protein och fett? Är det långsamma eller snabba kolhydrater?

Kan jag kolhydraträkna i pumpen?

Ja, i Tandem t:slim X2 finns funktioner för att hjälpa dig med kolhydraträkning. Du kan lägga in hur många gram kolhydrater du tänker äta och vilket blodsocker du har just nu. Pumpen ger dig förslag på hur många enheter insulin du behöver, med utgångspunkt från den information du lagt in om dina egna individuella kvoter för insulinkänslighet och kolhydratkvot. Ta hjälp av ditt diabetesteam för att ställa in din pump rätt så att du enkelt kan komma igång med kolhydraträkning i din pump.

Har jag något insulin kvar i kroppen (IOB)?

Funktionen IOB, insulin i kroppen, hjälper dig att beräkna hur mycket insulin som fortfarande är aktivt i kroppen från en föregående bolusdos. Den faktiska mängden insulin du har kvar i kroppen bestäms av hur snabbt kroppen använder insulinet, infusionsställe, din aktivitetsnivå och andra faktorer. IOB kan hjälpa dig att hålla reda på antalet enheter insulin som fortfarande har blodsockersänkande effekt. Detta kan förebygga upplagring av insulin i kroppen som kan leda till hypoglykemier. Det kan också vara en hjälp för att du ska våga korrigera höga blodsockervärden utan att hamna för lågt eller fortsatt ligga kvar högt.

KONTAKTA OSS

Vi är här för att hjälpa dig, vänligen kontakta oss