Författararkiv: carolina

Senseonics på New York Stock Exchange

Rubin Medical samarbetar med amerikanska Senseonics och kommer att lansera deras nya långtids-CGM system Eversense i Sverige. Rubin Medical kommer således att vara det första företaget i världen som lanserar ett implanterbart CGM system. Vi är mycket stolta över att de valt oss som samarbetspartner och för att de valt Sverige som första marknad.

Senseonics har tagit in 45 MUSD från investerare och den 23 mars 2016 noterades Senseonics på New York Stock Exchange. Vid börsens öppnande fick deras CEO Tim Goodnow ringa i klockan, en historisk händelse, se länk: http://livestream.com/NYSE/Senseonics.

Senseonics logga

 

 

Läs gärna mer om Senseonics och Eversense på senseonics.com.

Organisations och distriktsförändringar på Rubin Medical from 1 mars

Vår distriktsansvarige i ”Mellansverige”, Märta Sjölander, har efter en kort men framgångsrik period hos oss valt att återvända till sin anställning som diabetessjuksköterska på Universitetssjukhuset i Örebro. Vi tackar Märta för hennes stora och mycket professionella bidrag till vår verksamhet och önskar henne varmt lycka till i framtiden tillbaka på hennes gamla arbetsplats.

Samtidigt vill vi passa på att också varmt välkomna ny produktspecialist till oss i form av Katarina Granström. Katarina är bosatt strax utanför Gävle och är också utbildad diabetessjuksköterska. Hon har en mycket lång och gedigen bakgrund inom medicinteknik inte minst inom diabetes, senast från Life Scan J & J och Roche Diagnostics.

Katarina kommer att ansvara för det distrikt Märta lämnar dvs ”Mellansverige” med Värmland, Örebro, Västmanland, Dalarna och Gävle men lämna över Sörmland till Rubin-kollega Anette Widstrand hemmahörande i Västervik. Samtidigt passar vi på att kraftigt minska våra resvägar och det blir därför naturligt för Katarina att ta över ansvaret för henne mer närliggande distrikt Västernorrland och Jämtland från Anette.

Vi hoppas att dessa förändringar skall innebära än bättre service och support från Rubin Medical i framtiden som kommer både vård och patient till gagn. Vi kommer att följa upp respektive berört diabetesteam inom kort med förtydliganden och mer detaljerad diskussion om vårt framtida viktiga samarbete.

För lite pengar till diabetes

Typ 1-diabetes är en svår sjukdom, som leder till för tidig död och som under patientens livstid innebär stora svårigheter.
Ändå skänker vi svenskar inte mycket pengar till diabetesforskningen, långt mindre än till cancerforskning.
Text: Martina Glimberg
Publicerad 21 december 2015 04.00 · Uppdaterad 21 december 2015 11.20

Johnny Ludvigsson, senior professor i pediatrik

Johnny Ludvigsson, senior professor i pediatrik, menar att diabetesvården ibland för försiktig med att påtala svåra konsekvenser av en diabetes. Bild: Linköpings Universitet

 

På sikt dör lika människor i Sverige av typ 1-diabetes som de fick som barn som av en tumörsjukdom som de fick som barn. Hjärtinfarkter är vanliga, men också att patienterna blir medvetslösa, på grund av för högt eller för lågt blodsocker. Njurarna kan ta skada, och risken för att patienten ska ta sitt eget liv är högre än bland befolkningen i stort.

– Det är inte så konstigt. De råkar ut för samma livsproblem som alla vi andra, men de har en tung sjukdom, diabetes, och ett mordvapen, insulin, säger Johnny Ludvigsson, senior professor i pediatrik vid Linköpings universitet, som har forskat och arbetat länge med barndiabetes.

Han är ordförande för stiftelsen bakom Barndiabetesfonden, som han var med och startade 1989. Han var även involverad när Barncancerfonden bildades 1982, som snabbt lyckades samla in mångmiljoner.

För Barndiabetesfonden har det gått trögare.

Förra året kunde fonden dela ut sju miljoner kronor i stöd till barndiabetesforskning. Barncancerfonden samlade in 276 miljoner.

Johnny Ludvigsson ser flera förklaringar:

En kan vara att många blandar ihop typ 1- och typ 2-diabetes, som är en lättare sjukdom att leva med.

En annan att många tror att ”man får skylla sig själv” om man får typ 1-diabetes, trots att orsaken är okänd.

Dessutom försöker diabetesvården och patienterna ge sken av att sjukdomen inte är så allvarlig.

– Det är dubbla budskap. Man vill inte låtsas om att det är en farlig sjukdom, patienterna vill helst inte ens höra det. Budskapet från vården är ofta att de kan leva normala liv, vilket är lögn och bedrägeri, säger Johnny Ludvigsson.

Dödligheten för typ 1-diabetes är hög. Cirka 6 procent av patienterna har avlidit vid 40 års ålder, cirka tjugo, tjugofem år efter att de fick diagnosen. Eftersom tre gånger fler barn får diabetes än cancer är det lika många som dör till följd av diabetes som barn, som dör på grund av cancersjukdom som barn, konstaterar Johnny Ludvigsson.

Av de barn som drabbas av barncancer botas cirka 80 procent.

Av de som får diabetes botas inga.

– De har en synnerligen tung behandling att leva med. Dessutom leder sjukdomen och behandlingarna till att många föräldrar blir fullkomligt nedtyngda.

En studie visar att cirka 40 procent av föräldrarna till barn med typ 1-diabetes drabbas av utbrändhet.

Den svenska finansieringen av diabetesforskningen, men också av diabetesvården, lämnar mycket i övrigt att önska, enligt Barndiabetesfondens grundare.

– Det är skandal att vi inte kan ge tillräckligt god diabetesvård till alla.

Kötiderna till en diabetessjuksköterska kan vara lång, längst i Stockholm.

I Malmö bedrivs en stor del av diabetesforskningen inom ramen för Teddystudien. Det är en internationell studie, som helt bekostas av den amerikanska hälsomyndigheten National Institute of Health, NIH, med 15 miljoner dollar om året. Utan den amerikanska finansieringen hade inte forskningen i Malmö kunnat bedrivas.

Johnny Ludvigsson finansierar sin forskning med bland annat medel från USA och EU.

Ett problem med att det saknas finansiering till diabetesforskningen är att återväxten bland forskare blir låg.

– Forskare vill forska där det går att forska. De går in i en grupp där det finns projekt som stöds. Det blir en ond cirkel, säger Johnny Ludvigsson.

LÄNK

För Theo är det livsviktigt att mäta sockret

Theo Stenlundh sträcker ut armarna och spänner musklerna. Han är två år och älskar Pippi Långstrump. Det gäller att vara stark när man lever med en dödlig sjukdom som diabetes typ-1.

Text: Martina Glimberg Text: Hanna F Ellborg
Publicerad 20 december 2015 04.00 · Uppdaterad 21 december 2015 00.23
”Har han ätit för mycket socker?”

Den frågan får Emelie och Patrik Stenlundh från omgivningen ibland, när de berättar att deras tvåårige son Theo har diabetes.

Några försöker lugna föräldrarna med att han växer ifrån det.

Men med den svåra sjukdomen, diabetes typ 1, måste han leva hela livet.

Det finns många missuppfattningar om diabetes typ-1, tycker Emelie och Patrik Stenlundh.

– Det är många som inte vet hur mycket tid och kraft och energi det tar att leva med diabetes. De tror att det bara är att ta en spruta morgon och kväll, så är det klart, säger Patrik Stenlundh.

Sensorn larmar igen. Patrik Stenlundh läser av mätaren som är kopplad till Theo Stenlundhs insulinpump. BILD: HANNA FOLKEMARK

– Vi måste ha koll så att Theo inte förlorar medvetandet. Då kan han dö. Bildas det ketoner i blodet kan han dö av det eller så kan det skada hans ögon och njurar.

Ett år har gått sedan familjen Stenlundh i all hast skickades till barnakuten i Lund.

Det var när de var på en hälsokontroll på Barnavårdscentralen i Hörby som läkaren reagerade. Theo hade varit ovanligt törstig och kissat mycket. Det visade sig att blodsockervärdet låg långt över det normala.

På akuten gick allt snabbt. Personalen bollade med värden och termer som föräldrarna då inte förstod.

Diabetesteamet på Skånes universitetssjukhus kallades in. Fyra personer, en läkare, en dietist, en sjuksköterska och en kurator, började informera om sjukdomen diabetes typ-1.

Diabetessjuksköterskan kontrollerar Theo Stenlundhs insulinpump. BILD: HANNA FOLKEMARK

De skickades till sjukhuset i Malmö där ett nytt diabetesteam väntade.

Det här var exakt ett år sedan, några dagar före jul förra året. De fick höra att de nog skulle förbereda sig på att få fira jul med Theo på sjukhuset. Kanske kunde de få åka hem efter nyår.

Men de bestämde sig för att lära sig så mycket som möjligt om sjukdomen, så att de skulle kunna åka hem innan jul och redo att sköta om honom hemma.

På Sus passar Emelie och Patrik Stenlundh på att fråga läkaren Jenny Önnefält om de snart kan få den nya generationens blodsockermätare, som mäter blodsockret och visar värdena i mobiltelefonen. ”Det skulle inte vara ekonomiskt försvarbart om alla våra patienter skulle byta till de senaste hjälpmedlen innan de gamla slitits ut”, svarar läkaren. BILD: HANNA FOLKEMARK

Dagen före julafton skrevs de ut.

– Det blev en bra jul utifrån förutsättningarna, men det var jobbigt. Det blev inte en ledighet som man tänker sig, säger Emelie Stenlundh.

Nu, efter ett år med ständiga kontroller av sonens blodsocker- och insulinvärden, sitter deras rutiner.

Varje gång Theo Stenlunh har ätit måste blodsockervärdet mätas och justeras. Insulin ges via pumpen. BILD: HANNA FOLKEMARK

Varje gång Theo ska äta måste insulinvärdet justeras. Blodsockret mäts morgon och kväll och däremellan larmar sensorn som är kopplad till insulinpumpen.

Sensorn, som mäter blodsockret, tutar ungefär som en diskmaskin när den signalerar. Och med ett litet barn som rör sig mycket blir det ofta.

– Man blir lite skadad av det ljudet. Man är på helspänn hela tiden. När jag hör det ljudet på jobbet börjar jag söka med blicken efter Theo, innan jag kommer på att han inte är där, säger Emelie Stenlundh.

Insulinpumpen valde Emelie och Patrik Stenlundh att sätta baktill på Theo eftersom det finns mindre risk för att han drar loss den där. En nål sätts in i rumpan, som är kopplad till en sladd, som sitter fast i ännu en koppling, en slags säkerhetsgardering. BILD: HANNA FOLKEMARK

På dagis har Theo en assistent som håller honom under ständig uppsikt. Varje gång han ska äta tar personalen ett stick i hans finger för att vara extra säkra på att få rätt blodsockervärde. Hemma brukar de nöja sig med att sticka morgon och kväll, för att kalibrera pumpen.

Skulle blodsockervärdet bli för lågt riskerar Theo att bli medvetslös och hamna i insulinkoma. Blir det för högt kan han drabbas av syraförgiftning, även det ett livsfarligt tillstånd.

Det har blivit dags för Theo att äta mellanmål, en smörgås och ett glas mjölk. Emelie och Patrik Stenlundh räknar ut kolhydraterna och ställer in insulinvärdet för att kompensera blodsockerhöjningen.

Även aktivitet påverkar blodsockervärdet. Men Emilie Stenlundh tycker inte att de ska försöka hålla sonen Theo i stillhet, utan att han måste få leka som alla barn. BILD: HANNA FOLKEMARK

Men det är inte bara vad och hur mycket han äter som de måste ha koll på, även aktivitet, tillväxt och infektioner påverkar hans värden. Får han en förkylning eller feber måste insulinet höjas så att inte organ i kroppen tar skada.

En stund senare åker han med sin plastmotorcykel. Fram och tillbaka mellan sitt rum och köket. Sensorn larmar ofta. Emelie och Patrik Stenlundh turas om att läsa av hans värde. Det ligger ofta lågt när han busar runt och leker. Då behöver sockret höjas. Det görs med en fruktsockertablett.

De försöker inte hålla Theo stilla.

– Vi vill inte att det ska hämma honom, utan att han ska kunna leva som vanligt. Vi ska leva med diabetes och anpassa den till vår vardag, säger Emelie Stenlundh.

Varannan dag måste familjen byta ampull och nål till insulinpumpen. BILD: HANNA FOLKEMARK

Att ständigt ha kontroll på sitt barns blodsockervärde är påfrestande. Särskilt på nätterna.

De är uppe två till tre gånger varje natt, en dålig natt kan det bli minst en gång i timmen. När pumpen tutar måste de ge sonen glukoslösning. Ligger värdet för högt måste de sänka det med insulin.

– Sen är det svårt att somna om. Man vill ha koll på att det stabiliseras, så det blir mycket vakna nätter, berättar Emelie Stenlundh.

De brukar turas om de tuffa nätterna.

– Som alla föräldrar tänker man ju på sitt barn hela tiden ändå. Nu måste vi tänka på en sak till hela tiden, och oroa oss. Han skulle ju kunna dö på natten, säger Patrik Stenlundh.

På diabetesmottagningen på sjukhuset väger och mäter diabetessjuksköterskan Theo. BILD: HANNA FOLKEMARK

De har funderat mycket på varför Theo fick diabetes. De har inga släktingar med diabetes, men glutenintolerans finns i släkten. Där finns ett samband.

Ingen vet, och läkarna kan inte ge dem svaret, men de kopplar ihop utbrottet av diabetessjukdomen med den magsjuka som Theo drabbades av på våren när han var drygt ett år gammal.

– Det finns teorier om att ett trauma eller en infektion kan göra att man får diabetes, men jag vet inte om det är sant. Kroppen bildar antikroppar mot insulinet och angriper sig själv. Om man får en annan sjukdom kanske det går fel, säger Emelie Stenlundh.

Theo Stenlundh hittar vant såpbubblorna på diabetesmottagningen på barnsjukhuset i Lund. Läkaren Jenny Önnefält går igenom hans värden med föräldrarna. BILD: HANNA FOLKEMARK

Deras familjer stöttar dem och hjälper dem att ta hand om sonen. Men även om de lärt sig att leva med sjukdomen händer det att de tappar orken.

Som när de måste byta nålen till insulinpumpen. Det gör ont, och måste göras varannan dag.

– Jag kan bli så trött på det så det finns inte, säger Emelie Stenlund.

Maken håller med. Men säger att de varje gång måste intala sig att de gör det för Theos skull.

– Vi sa väldigt tidigt att det bara är att vänja sig. Vi ska ha det så här resten av livet. Vi måste acceptera det.

Två barn om dagen får diabetes
Diabetes är den folksjukdom som ökar mest i Sverige. Två barn om dagen drabbas av diabetes typ-1, cirka 700 barn om året.

I Norden är diabetes mest förekommande. Finland ligger etta och därefter kommer Sverige.

Även glutenintolerans är högre i Sverige.

hd.se

 

Underlätta livet för diabetiker

I somras startade Barndiabeteskampen i Dalarna ett upprop för alla typ 1-diabetikers rätt till kon­tinuerlig blodsockermätare. Kampen har fått lokal, regional och natio­nell uppmärksamhet. Nu vill vi se en fortsatt kamp i hela Sverige, skriver typ 1-diabetiker och föräldrar till barn med typ 1-diabetes.

Underlätta livet för diabetiker

Kostnaderna för typ 1-diabetiker är höga. Därför säger många landsting nej till patienter när de vill ha pump och kontinuerlig blodsocker­mätare, skriver författarna. Foto: Ola Torkelsson/TT

DEBATT | VÄRLDSDIABETESDAGEN

 De senaste åren har det hänt mycket inom tekniken.

Att ha diabetes typ 1 är ingen barnlek. Det är en sjukdom som du lever med, och behandlar, dygnets alla timmar, årets alla dagar oavsett om det är vardag, julafton eller semester på Mallorca. Att sticka sig tio gånger per dygn för att kolla sitt blodsocker och därtill ta sju insulinsprutor dagligen är helt normalt. Likaså att alltid ha en insulinpump som sitter fast med en nål i kroppen. I dag, på självaste Världsdiabetes­dagen, ska två barn och lika många vuxna i Sverige insjukna i diabetes typ 1. I morgon åker fyra andra personer till akuten i samma ärende. Deras tillvaro kommer att förändras för alltid, men det finns saker vi kan göra för att hjälpa dem tillbaka till ett bra liv.

Det är inte ovanligt att typ 1-diabetiker möts av attity­den att det ”bara är att ta några sprutor”. Inget kunde vara mer fel! Diabetes är en konstant balansgång. Någon har beskrivit det som att försöka köra bil med förbundna ögon. Du ska hela tiden förut­säga vad du behöver parera för utan att se det. När du känner att vägen svänger är det redan lite för sent att vrida på ratten.

Ungefär 8 000 barn och 42 000 vuxna i Sverige lever med sjukdomen. Det syns oftast inte hur krävande det är. En diabetiker, eller en förälder till ett diabetesbarn, måste ständigt ligga före i tanken och en avvikelse från vardagen kräver planering. En diabetikerförälder är jour dygnet runt och åtskilliga föräldrar är uppe i stort sett varje natt och kompenserar för höga eller låga värden.

Blir blodsockret för lågt tänker man trögt, ser suddigt, blir svettig och darrig, kroppen känns blytung och hjärtat bankar hårt. Man kan uppträda berusat och förstår inte alltid att man måste äta ­något snabbt för att inte svimma. När blodsockret ligger för högt bankar hjärtat också hårt, man har svårt att uppfatta information, man blir lätt arg, och går det så långt att man får höga halter syror i blodet kräks man och blir till slut medvetslös.

De senaste åren har det hänt mycket inom tekniken. Pumparna har blivit mer avancerade och man kan bättre härma en naturlig insulintillförsel. Numera finns även teknik för att mäta blodsockret kontinuerligt. En nål i skinnet, en sensor läser av vätskan i underhudsfettet och översätter det till ett ungefärligt blodsocker via en komplicerad algoritm. Detta sparar 6–10 stick per dag, och en del ­system kan också varna vid höga och låga värden.

I dag finns det alltså teknik som kan få både ­vuxna och barn att känna sig tryggare i sin sjukdom och som hjälper dem till en bättre blodsocker­kontroll. Det innebär att diabetiker kan få en större chans att prestera bra i skolan och på sitt arbete, och det ökar också möjligheten att ta körkort.

Kostnaderna för typ 1-diabetiker är höga. Därför säger många landsting nej till patienter när de vill ha pump och kontinuerlig blodsockermätare. Vi skulle vilja se en uträkning av kostnaderna på lång sikt. I ena vågskålen ligger alla tekniska hjälpmedel, resurspersoner till barn på förskola och skola samt regelbundna och bra rutinkontroller på sjukhusen. I den andra vågskålen ligger kostnaderna för dia­betes­komplikationer (till exempel blindhet, amputationer, hjärt- och kärlproblem, strejkande njurar), akuta sjukhusinläggningar, sämre resultat i skola och på arbeten, sjukskrivningar för vuxna diabetiker och föräldrar till diabetesbarn, förtidspensioner och för tidig död.

Här finns sannolikt pengar att spara! Och sam­tidigt som man sparar pengar kan man glädja sig åt att våra diabetiker får en ökad livskvalitet med ­bättre blodsockerkontroll, bättre sömn och ett gladare, tryggare och längre liv.

I vårt samhälle har vi gemensamt bestämt att vi ska ta hand om våra sjuka. I somras startade Barn­diabeteskampen i Dalarna ett upprop för alla typ 1- diabetikers rätt till kontinuerlig blodsockermätare. Kampen har fått lokal, regional och nationell uppmärksamhet. Nu vill vi se en fortsatt kamp i hela Sverige. Vi vill att alla med diabetes typ 1, oavsett ­ålder och oavsett landsting, ska få välja om de vill ha insulinpennor eller pump. Vi vill att alla som känner att de behöver det ska få kontinuerlig blodsockermätning. Vi vill ha ett långsiktigt tänkande i denna fråga som är så avgörande för 0,5–1 procent av Sveriges befolkning och alla deras anhöriga. Utan intensiv behandling med flera dagliga injektioner dör 100 procent av typ 1-diabetikerna och ingen enda typ 1-diabetiker har ännu botats. Låt oss underlätta livet för dem. Låt våra barn få bli gamla med ben, njurar och ögon i behåll!

Anna Sandhammar & Hugo Delavaux

Ydre, föräldrar till Amanda 5 år (T1D sedan 16 månaders ålder)

Elisabeth & Peter Eriksson

Åtvidaberg, föräldrar till Samuel 10 år (T1D sedan 6 års ålder)

Hans Jönsson

Solna, 41 år (T1D sedan 29 års ålder)

Jan & Åsa Sturestig

Stockholm, föräldrar till Sigvard 7 år (T1D sedan 6 års ålder)

Johan Lorant & Åsa Stålnacke

Linköping, föräldrar till Sebastian 2,5 år (T1D sedan 14 månaders ålder)

Josefin Palmén

Helsingborg, 41 år (T1D sedan 36 års ålder)

Richard Mårtensson

Falun, 35 år, (T1D sedan 21 års ålder), pappa till Fiona 8 år (T1D sedan 3 års ålder)

Länk till artikeln: http://www.svd.se/underlatta-livet-for-diabetiker/om/debatt

Nyanställning i Stockholm, Uppsala, Gotland och Norrbotten

Vi har glädjen att meddela att Rubin Medical rekryterat Karin Norlén som produktspecialist med ansvar för Stockholm, Uppsala, Gotland och Norrbotten. Karin är diabetessjuksköterska och har de senaste åren varit verksam som Avdelningschef  för endokrin och diabetessektionen på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Dessförinnan arbetade Karin 16 år på Bayer Healthcare inom diabetesområdet.

Vi hälsar Karin varmt välkommen till oss på Rubin Medical!

Insulinpump vid Typ 1 Diabetes ger fördubblad livslängd

Insulinpump vid T1DM ger fördubblad livslängd. Utdata NDR. BMJ. Det visar en studie vid Sahlgrenska akademin som publiceras i inflytelserika British Medical Journal. 

I studien, som genomförts med hjälp av Nationella Diabetes Registret NDR I Sverige, följde forskarna 18 168 personer med typ 1 diabetes i Sverige mellan åren 2005 och 2012. Av deltagarna fick 2 441 sitt livsnödvändiga insulin via pump, övriga tog insulin via sprutor flera gånger dagligen.

Studien visar att bland de som behandlades med insulinpump var risken att drabbas av hjärtkärlsjukdom och att dö kraftigt reducerad, jämfört med de som tog insulin med hjälp av sprutor. Sambandet är statistiskt säkerställt.

Läs den fullständiga artikeln på Dagens Diabetes här.

Studien från British Medical Journal kan du läsa här.

 

Diasend

Bra att veta!

Ladda ner din pump via Diasend för att utvärdera din behandling och för att ladda ner dina aktuella pumpinställningar.

Diasend är ett nedladdningsprogram för enkel analys av insulinpumpens
doseringshistorik via programmet Diasend Uploader. Via programmet Diasend Foodloader kan du sen hantera matlistan som finns i pumpen.
Du behöver en IR-kabel när du överför information mellan pump och dator,
den ingår i startpaketet för din Animas Vibe insulinpump.

Skapa ett konto

Gå in på www.diasend.com och följ instruktionerna för att registrera ett konto. Var noga med att skriva in rätt serienummer till din pump när den frågan
kommer. Avsluta med att ladda ner programmet Diasend Uploader och
spara det på datorns skrivbord.

Diasend

Så här funkar Diasend

Ladda ner doseringshistorik via Diasend Uploader

  1. Koppla bort pumpen från kroppen, stoppa pumpen.
  2.  Sätt IR-kabeln (tillhandahålls kostnadsfritt av Rubin Medical) i datorn.
  3.  Tänd pumpens display med valfri knapp om den inte redan är tänd
    (startfönstret med klockan). Det är viktigt att pumpens display är tänd när den
    ska få kontakt med kabeln, annars fungerar det inte.
    Pumpen ska stå med IR-ögat (som finns på baksidan av pumpen)
    vänt mot kabelns IR-mottagare.
  4. Öppna Diasend Uploader-programmet på din dator. Den gröna lampan på
    IR-kabeln kommer att börja blinka snabbt när den får kontakt med pumpen.
    Bekräfta meddelandet du får upp.
  5. Nu börjar överföringen av informationen i pumpen till datorn. Det tar
    ca fyra minuter. (Processen stannar ofta till en lite längre stund när den nått
    ca 70–80%, det är fullt normalt.) När överföringen är klar ska du gå in på
    www.diasend.com och logga in på ditt patientkonto för att se all data.

Ladda ner Diasend Foodloader för att hantera matlistan

Gå in på www.diasend.com och logga in med ditt patientkonto.
Tryck på fliken ”verktyg” uppe till höger och därefter på fliken ”matdatabas”.
Längst ner på sidan finns två länkar för att ladda ner Diasend Foodloader
beroende på vilket operativsystem du har. Klicka på den länk du vill ladda ner
och följ instruktionerna.

Om du inte har en matlista i pumpen måste den laddas in

  1. Ladda ner matlistan här och spara den på din dator.
  2. Gå in på www.diasend.com och logga in på ditt patientkonto. Tryck på fliken
    ”verktyg” uppe till höger. Tryck sedan på fliken ”matdatabas”. Mitt på denna
    sida kan du ladda upp en matdatabas till Diasend. Tryck på ”Välj fil” för att
    öppna din matlista som du sparat på din dator. Glöm inte att namnge filen
    innan du trycker på ”ladda upp och importera”.
  3. Ett meddelande visar att din filuppladdning lyckats. Klicka på ”tillbaka till
    matdatabaser”. Nu ligger din matlista under rubriken ”mina matdatabaser”.

Hur redigerar jag matlistan?

För att kunna redigera i matlistan måste den kopieras från din Animas-pump till ditt Diasendkonto.

  1. Koppla bort pumpen från kroppen, stoppa pumpen.
  2. Sätt IR kabeln i datorn.
  3. Öppna Diasend Foodloader på din dator och logga in på ditt Diasendkonto.
  4.  Tänd pumpens display med valfri knapp om den inte redan är tänd (startfönstret med klockan). Det är viktigt att pumpens display är tänd när den ska få kontakt med kabeln, annars fungerar det inte. Pumpen ska stå med IR-ögat (som finns på baksidan av pumpen) vänt mot kabelns IR-mottagare.
  5. Välj funktionen ”ladda upp matadatabas från enheten…” och namnge din matlista. Tryck sedan på kör.
  6. Den gröna lampan på IR-kabeln kommer att börja blinka snabbt när den får kontakt med pumpen. Bekräfta meddelandet du får upp.
  7. Nu kopieras matlistan från din Animas-pump till ditt Diasendkonto. Matlistan finns nu för redigering på ditt patientkonto under fliken Verktyg -> Matdatabas.
  8. Klicka på matlistan för att öppna upp och redigera den. Spara dina ändringar genom att trycka på ”verkställ ändringar” längst ner på sidan. Klicka sedan på ”tillbaka till mina matdatabaser” längst upp.

Hur laddar jag ner min redigerade matlista till pumpen?

  1. Koppla bort pumpen från kroppen, stoppa pumpen.
  2.  Sätt IR kabeln i datorn.
  3. Öppna Diasend Foodloader på din dator och logga in på ditt Diasendkonto.
  4. Tänd pumpens display med valfri knapp om den inte redan är tänd (startfönstret med klockan). Det är viktigt att pumpens display är tänd när den ska få kontakt med kabeln, annars fungerar det inte. Pumpen ska stå med IR-ögat (som finns på baksidan av pumpen) vänt mot kabelns IR-mottagare.
  5. Välj funktionen ”ladda ner en av mina matadatabaser från Diasend till enheten” och välj vilken matlista du vill lägga in i pumpen (du kan ha fler än en).
    Tryck sedan på kör.
  6. Den gröna lampan på IR-kabeln kommer att börjar blinka snabbt när den får kontakt med pumpen. Bekräfta meddelandet du får upp.
  7. Nu har du laddat ner din redigerade matlista i pumpen från Diasend, och du kan börja använda den i pumpen.

Viktig information till dig som fått ett säkerhetsmeddelande per brev av oss

På uppdrag av Animas och Läkemedelsverket skall vi under hösten se till att Animas gamla pumpmodeller IR1200 och Animas 2020 tas bort från marknaden.
De slutar fungera 1 Januari 2016. Detta berör inte Animas Vibe.

Fram till det datumet kan pumparna användas precis som vanligt.

Hur vet man vilken pumpmodell man har:
Det står bara Animas på framsidan av en 2020 och 1200.
Det står Animas Vibe på framsidan av en VIBE.

Bild1

Animas 2020

 

 

 

 

 

animas_2

Animas Vibe

I uppdraget ingick att vi skulle skicka informationen till både nya och gamla Animasanvändare med syftet att ALLA berörda och eventuellt berörda får informationen. Använder du en Animas 2020 eller IR1200 som aktiv insulinbehandling ska du inte skicka in din pump i dagsläget utan bara svarsformuläret. Vi kommer sedan att kontakta dig inom 8-10 veckor för ersättning.

Vi hoppas att du kan hjälpa oss med att besvara det utskickade frågeformuläret.

Stort tack för hjälpen och vi önskar dig en trevlig sommar!

 

Rubin Medical

Rubin Medical söker en Launch Manager inom diabetes CGM

 Launch Manager diabetes CGM

Rubin Medical AB är ett medicinteknikföretag specialiserat på diabetes. Rubin Medical AB, med huvudkontor i Limhamn, Malmö ingår i den svenska, börsnoterade koncernen Indutrade AB och har för närvarande 25 anställda och omsätter ca 200 MSEK. www.rubinmedical.se

Rubin Medical är exklusiva distributörer av insulinpumpen Animas Vibe, tillhörande infusionsset Inset II och Inset 30 liksom Dexcom CGM-teknologi för kontinuerlig glukosmätning. Tillverkare av insulinpumpen är amerikanska Animas, som i sin tur ingår i Johnson & Johnson-koncernen. Animas är världsledande inom utveckling av insulinpumpar och Dexcom är världsledande inom CGM.

Rubin Medical är måna om att endast erbjuda förstklassiga produkter tillsammans med bästa tänkbara service dygnet runt. Vi strävar efter att vara det tryggaste valet inom diabetesvård. Vi gör vårt arbete med stort hjärta och vi sätter alltid kundens behov i fokus.

 

Rubin Medical är i stark tillväxt i Skandinavien med befintligt produktsortiment. Amerikanska Senseonics har utvecklat ett unikt implanterbart system för kontinuerlig glukosmätning vilket innebär att patienten hela tiden kan följa sin blodsockernivå i en app i mobiltelefonen. Marknaden för CGM (Continous Glucose Monitoring) växer snabbt och förväntas inom några år vara värd uppemot en miljard SEK i Sverige.

Rubin Medical och Senseonics har inlett ett samarbete vilket innebär att Rubin blir först i världen att lansera produkten. Rubin Medical AB söker nu en person som ska ansvara för lanseringen och den fortsatta marknadspenetrationen.

Dina huvudsakliga arbetsuppgifter innebär att:

    • Förbereda och genomföra lansering av Senseonics implanterbara CGM-system i Sverige, och därefter i Norge och Danmark.
    • Utveckla starka kontakter med viktiga kliniker och specialister inom diabetesområdet.
    • Förstå klinikens verksamhet i detalj och ha förmåga att integrera produkten i behandlingsprogrammet.
    • Med tiden bli ”super-user”, dvs. expert på användning och applicering.
    • Samarbeta med leverantören och tillsammans med denne vidareutveckla produkt och användarvänlighet.
    • Samarbeta, i första skedet, internt med Affärsutvecklingschef, VD och Medical Liaison Manager och därefter med hela organisationen. Funktionen rapporterar inledningsvis till Affärsutvecklingschefen och är placerad i Limhamn.

Kvalifikationer och erfarenhet
Rätt kandidat för denna tjänst har gedigen erfarenhet från medicinteknik- eller läkemedelsbranschen. Kanske arbetar du idag som KAM, fältbaserad produktchef, men även annan bakgrund kan vara relevant. Erfarenhet från lanseringar och diabetesområdet är starkt meriterande. Du är en kommunikativ, självgående och lyhörd person som trivs i en dynamisk, prestigelös och växande organisation med högt tempo. Du har ett genuint intresse för din kund och ser försäljningsmöjligheterna, har lätt att lära och skapa kontakter med såväl kollegor som med kunder. God språkbehandling i svenska och i engelska är väsentlig.

Ansökan
I denna rekryteringsprocess samarbetar vi med Interactive Executive Search. Har du frågor om tjänsten eller vill veta mer kontaktar du Camilla Lohman 0709-55 07 07. Din ansökan mailar du till: camilla.lohman@interactivesearch.se. Då intervjuerna kommer att ske löpande ber vi att du skickar in ditt CV så snart som möjligt dock senast den 7 juni.

Moa 8 år kämpar mot diabetes

8-åriga Moa fick för snart två år sedan veta att hon hade diabetes typ 1 och för Moa och hennes familj har det här inneburit en utmaning. Men att Moa och familjen tagit sig an utmaningen är det ingen tvekan om. De beslöt sig för att starta en kampanj och vad som började som ett pappa-dotter-projekt har växt sig mycket större än så.

Se klippet från Nyhetsmorgon TV4 här. Gå gärna in och läs mer om Diabeat på www.diabeat.se.

 

Nyanställning i Mellansverige – Märta Sjölander

Rubin Medical har nöjet att informera om nyrekrytering inom vår svenska säljstyrka. From den 15/8 kommer Märta Sjölander att ansvara för vår portfölj av tekniska diabeteshjälpmedel (bl.a Animas insulinpump med tillhörande infusionset samt Dexcom CGM system) i distrikt ”Mellansverige”  dvs landstingen i Uppsala, Gävleborg, Dalarna, Västmanland, Örebro och Värmland. Märta arbetar idag som diabetessjuksköterska på Universitetsjukhuset i Örebro och har bla. ett gediget förflutet inom både SFSD och många andra regionala arbetsgrupper inom diabetesprofessionen . Vi hälsar Märta varmt välkommen till oss på Rubin Medical!

Var med och bygg fortsatt förtroende för Rubin Medical och våra produkter!

Vi söker en Produktspecialist inom medicinteknik för diabetesvården med erfarenhet av att driva projekt och aktiviteter som innefattar egna initiativ med stort fokus på resultat och avslut i samråd med vården. I ansvaret ingår att vara affärsdrivande gentemot beslutsfattare och specialistklinikernas team inom diabetes i region ”Stockholm”, som omfattar Stockholm, Södermanland, Gotland och sattelitsjukhus i Norrbotten.

Du ska aktivt kommunicera med samtliga målgrupper så att kunskap om våra produkter erhålls och att diabetesteamen för vidare denna information inför pumpval tillsammans med sina patienter. Du ska föra en kontinuerlig dialog med redan köpande kunder samt aktivt söka utöka målgruppen för att öka försäljningen av både insulinpumpar och tillbehör. Arbetet innefattar också eftermarknadsbearbetning, t ex med kontinuerliga utbildningsaktiviteter kring produkterna, både till sjukvården och slutanvändare. Det är viktigt att veta att närvaron, interaktionen och samarbetet med våra kunder är större än normalt inom denna del av diabetesvården, vilket innefattar både diabetesteamen och dess patienter.

Läs mer på http://peaksearch.positionett.se/assignment.php?id=517

Senseonics och Rubin Medical AB samarbetar för att lansera ny CGM produkt

Senseonics har valt Rubin Medical AB som samarbetspartner i Skandinavien för att lansera deras nya CGM-produkt. Rubin Medical kommer således att vara det första företaget i världen som lanserar ett implanterbart CGM-system. Vi är mycket stolta både över att de valt oss som samarbetspartner och för att de valt Skandinavien. Läs pressreleasen här.

Cheerleading med Animas pump

”Vi är tre glada tjejer som framförallt har två komponenter gemensamt: vi har alla diabetes ochcheerleadingtjejer Gbg tränar idag cheerleading med Sveriges bästa lag. Utöver detta är två av oss även systrar. En vanlig vecka spenderar vi minst 6 timmar i träningshallen och denna stora fysiska påfrestning kräver ett jämnt blodsocker och anpassade insulindoser. Tillsammans med våra Animas pumpar och sensorer är detta möjligt och vi kan ge 100% på träningarna.
Nu till våren har vi fått möjligheten att, tillsammans med våra fantastiska lagkamrater, åka till Orlando, Florida, och representera Sverige på VM.”

Så här låter det när tre drivna tjejer förbereder sig inför VM i Cheerleading i Orlando, Florida, USA 23-27 april. Läs mer här

Nya insulinpumpar kan lanseras 2016

Insulinpumpar har funnits sedan 80-talet och används av närmare en fjärdedel av alla diabetespatienter i Sverige. Men pumparna kräver en del handgrepp.
Nu testas en ny pump, som sköter allt med hjälp av trådlös teknik.

Text: TT

Publicerad 5 april 2015 12.21 · Uppdaterad 5 april 2015 12.25

Artikel ny insulinpump

Andreas Bergström får hjälpa sin son Elliot Bank med insulinet flera gånger varje dag. Insulinpumpen som han har i dag arbetar inte automatiskt utan måste ställas in dagligen, till skillnad från de framtida insulinpumparna. BILD: OLA TORKELSSON / TT NYHETSBYRÅN

Andreas Bergström i Malmö fick diabetes i tonåren, och häromåret konstaterades att hans nu treårige son Elliot också lider av sjukdomen. De är två av cirka 50 000 svenskar som har typ 1-diabetes och flera gånger varje dag måste mäta sitt blodsocker för att kunna ge rätt insulinmängd.

— Att ha diabetes är ett tillstånd som kan upplevas som krävande. Patienten behöver hela tiden ha koll på sitt blodsocker och riskerar ständigt att få för högt, eller för lågt blodsocker. Därför kommer den nya pumpen att avlasta patienten alldeles oerhört, säger Anders Frid, överläkare på diabetesmottagningen på Skånes universitetssjukhus.

Pumpen, som är cirka 10 gånger 15 centimeter stor, har en slang som sätts under huden, oftast på magen. En separat mätstation hör till och även den sätts med en nål under huden. Mätstationen står i ständig kontakt med en dator, oftast en mobiltelefon eller surfplatta med mjukvara som avläser nivåerna och sedan skickar en signal att ge rätt mängd insulin.

— Datorn kan på förhand räkna ut vart blodsockret är på väg, uppåt eller nedåt. Det kan inte dagens varianter.

Pumpen, mätstationen och mjukvaran har redan fått de tillstånd som krävs och nu återstår studierna på patienter, bland annat i Sverige. Detta hoppas Anders Frid är klart under 2016.

Ett frågetecken är dock kostnaden.

— En vanlig insulinpump i dag kostar cirka 40 000 kronor i inköp och därefter 20 000 kronor årligen extra i förbrukningsmaterial. Sensorer för glukosmätning kostar ytterligare 20 000 kronor per år, säger Anders Frid.

Med de nya pumparna tillkommer en kostnad för mjukvaran och den är fortfarande oklar.

Närmare 25 procent av alla diabetespatienter med typ 1 har någon form av insulinpump i dag. Med den nya, enklare modellen skulle fler kunna använda pump, anser Anders Frid.

Den nya insulinpumpen skulle göra livet betydligt lättare för alla diabetiker, och inte minst för föräldrar till barn med diabetes typ 1, tror Andreas Bergström. Tidigare skötte föräldrarna mätning av blodsocker och tillförsel av insulin med hjälp av så kallad insulinpenna med kanyl, men sedan några veckor tillbaka har den treårige sonen fått sin första insulinpump.

Med både insulinpenna och pump krävs ständig uppmärksamhet på hur sonen mår och reagerar. Eftersom Elliot har Downs syndrom och ännu inte pratar, kan han inte uppmärksamma föräldrarna på hur han mår.

— Det är verkligen tufft. För honom själv, för oss föräldrar och för hans lärare.

Andreas Bergström är övertygad om att den nya tekniken inte bara radikalt kan höja livskvaliteten för diabetiker utan också bli en ren vinst, ekonomiskt, för samhället.

— Själva apparaten är kanske dyrare. Men väg det mot kostnaderna för alla psykologbesök, separationer, psykofarmaka och förlorade arbetsdagar när allt inte klaffar.

Länk: http://www.sydsvenskan.se/sverige/nya-insulinpumpar-kan-lanseras-2016/

Familjeliv med diabetes, pump och CGM

Innan familjen Dahl i Sigtuna själv drabbades av diabetes i familjen var de inte särskilt bekanta med sjukdomen. Men när sonen Gustaf, då sex år, började dricka vatten och kissa anmärkningsvärt ofta förstod de att allt inte stod rätt till. Efter ett par besök hos vårdcentralen blev de skickade till Karolinska Universitetssjukhuset. Gustaf hade fått diabetes typ 1.

mamma

Katarina, diabetikermamma sedan många år.

Att ta emot diabetesbeskedet
”Först blev jag ledsen” förklarar Katarina som är mamma till Gustaf. ”Men rätt snabbt kände jag att det trots allt kunde vara värre. Diabetes är ändå något som är manövrerbart och som jag kan kontrollera”. Den första tiden innebar en stor omställning för familjen ”jag var manisk i början och ville ha total kontroll” berättar Katarina. ”Med åren har jag lärt mig att jag inte måste vara fullt så manisk”.

Att vara förälder till ett barn med diabetes
”Det tar mer tid, så är det bara” säger Katarina. ”Men Gustafs syskon tar också mycket tid i anspråk av andra anledningar så det jämnar nog ut sig ändå”. Det är lätt att oron tar över förklarar Katarina ”jag vaknar, tassar upp och testar, jag får lägga band på mig ibland.” Hon inser att även om det har blivit bättre så kommer oron hon känner som förälder nog aldrig helt att släppa, hur gammal Gustaf än blir. ”Jag oroar mig för att han inte testar sig och gör det han bör för att ta hand om sig själv. Det kan bli dåligt både för honom själv och hans omgivning. Och jag oroar mig för sjukdomar i framtiden som att njurarna lägger av… och att diabetiker brukar ha ett kortare liv även om de skött sig bra.

Eldsjälar på dagis, skola och i familjen
På Gustafs dagis fanns en pedagog som utbildade sig för Gustafs skull, som tog huvudansvaret för sprutor och testande under dagarna och som på så vis kunde avlasta familjen vilket var oerhört värdefullt. Även i skolan har det funnits lärare som tagit ett extra stort ansvar och Katarina understryker hur viktiga eldsjälarna är för att livet med ett barn som har diabetes ska fungera. Ett extra stort stöd till familjen är Gustafs mormor. ”Mamma förstod att något var fel med Gustaf långt innan jag” berättar Katarina.

Gustav+mamma

”Jag kommer att ringa dig när du är 45 år och fråga om du testat dig” skojar Katarina.

När familjen fick en insulinpump
Initiativet till att prova insulinpump tog familjen själva. Den främsta anledningen var att kunna dosera insulinet bättre beroende på vad Gustaf åt. ”Att kunna kompensera genom att höja och sänka basaldosen är en grym funktion som inte finns när man använder pennor” säger Katarina. I familjen använder de just temporär basaldosändring mycket för att undvika ”höga toppar och kraschlandningar”.

Att välja insulinpump
Informationen från sjukhuset kändes ganska vag när familjen skulle välja insulinpump. Att Animaspumpen var vattentät kändes viktigt med tanke på Gustafs aktiva liv med kompisar, läger, fotboll och andra idrotter. Utbildningen var lätt tycker Katarina.

Livet med insulinpump
Katarina tycker det blev stor skillnad när Gustaf fick sin insulinpump. Dels blev det betydligt enklare att kontrollera blodsockernivåerna och så blev det lättare att låta Gustaf äta som ”normala barn” vid exempelvis kalas eftersom det går att kompensera med insulin på ett enklare sätt tack vare basalfunktionerna. ”Kombibolus har jag inte riktigt fått snits på än men Gustaf tycker det är bra”. Katarina tycker att livet blev mycket tryggare med insulinpump men för vissa i omgivningen har behandlingen uppfattats som svårare ”Gustafs morfar och farmor rör inte infusionsseten” säger Katarina. ”Men hans mormor och farfar har inga problem med dem”.

När det dyker upp frågor eller problem
”Det är skönt med dygnet-runt-support” tycker Katarina. ”Men vi har inte haft så mycket problem med pumpen”, hon tycker att pumpen är lätt att hantera och att den fungerar bra.

CGM – en tryggare tillvaro
”Det var mamma som efterforskat” berättar Katarina om hur de fick reda på möjligheterna med CGM (kontinuerlig glukosmätning). De var nöjda med sin Animaspump och ville inte ”släpa med sig extragrejer” förklarar Katarina gällande varför valet blev just Dexcom CGM och Animas Vibe. ”Trendpilarna är jättebra” säger Katarina. ”Vi slipper testa Gustaf hela tiden!” Katarina beskriver att hon kan smyga in till Gustaf mitt i natten, är trendpilen grön och pekar rakt fram på ett bra blodsockervärde så kan hon sova gott. ”Att veta att pumpen larmar om värdet blir för högt eller lågt är en fantastisk trygghet”.

CGM-mätare till alla som vill
Katarina tycker att alla diabetiker borde få en CGM-mätare om de vill för att ”alla borde få chansen att leva ett bättre liv”. Hon är övertygad om att samhället tjänar på det i slutänden eftersom jämnare blodsockervärden innebär färre komplikationer.

 Katarinas råd till föräldrar till barn som har diabetes
”Var informativ! Prata med- och involvera omgivningen och lyssna in andra”. Katarina understryker vikten av att ta sig tid att prata med kompisars föräldrar och skolpersonal. Hon uppskattar Gustafs diabetesläger mycket ”utbytet mellan föräldrarna är fantastiskt och det kommer ut vårdpersonal som man kan fråga, lägren kanske är som allra bäst just för föräldrarna!” Som ett sista tips säger hon: ”Ett tips till de som börjar med CGM-mätare är att pumpen drar mer batteri än förut, det kan vara bra att veta” säger hon menande och tittar på Gustaf som nickar instämmande från andra sidan rummet.

Varierande kvalitet för kontinuerlig blodsockermätning

Kontinuerlig blodsockermätning är en sensor under huden som ger patienten information om sockernivån och varnar för låga och höga blodsockervärden. Men de tekniska lösningar som erbjuds på marknaden skiljer sig stort både vad gäller noggrannhet och användarvänlighet.

Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har tillsammans med forskare i USA i en klinisk prövning jämfört säkerheten och användarvänligheten hos två av marknadens mest populära mätare: Dexcom G4 System och Enlite Guardian Real-Time System.

Stora skillnader i precision

Resultaten, som publiceras i vetenskapliga tidskriften Diabetes Technology & Therapeutics, visar att det finns stora skillnader både i precisionen och i hur användarvänliga de båda sensorerna upplevs.
I studien fick 38 personer med diabetes använda båda systemen i mellan fyra och sex dagar. Samtidigt mättes de medverkandes blodsockerhalter regelbundet med en mer noggrann mätteknik. Den vetenskapligt genomförda jämförelsen visar att Dexcom G4 hade en större noggrannhet och mindre signalstörningar. Det var också den sensorn som majoriteten av de medverkande föredrog att använda.

Mindre effektiv behandling

-Dexcom-sensorn visade högre precision än Enlite-sensorn när blodsockervärden var låga eller inom normalområdet. När det gäller att upptäcka låga sockervärden avvek Enlite-sensorn i genomsnitt 35 procent från verkliga blodsockervärden, jämfört med 20 procent för DexCom-sensorn, säger doktoranden Viktorija Matuleviciene som lett studien.
Om glukosmättekniken visar felaktiga blodsockervärden innebär det sannolikt att behandlingen blir mindre effektiv genom att patienten inte varnas optimalt för låga blodsockervärden, och inte hinner åtgärda höga blodsockervärden i tid.

Obekväm eller störande

– De stora skillnaderna i behandlingsupplevelse är också intressanta eftersom man i tidigare studier funnit att en större andel patienter inte väljer att använda sensorn om den upplevs obekväm eller om den är störande, vilket då har givit sämre blodsockerkontroll, säger överläkare Marcus Lind som också ansvarat för studien.

Forskningstudien genomfördes med stöd av Västra Götalands-regionen och Svenska Läkarsällskapet i syfte att utvärdera säkerheten av medicinska behandlingar. Studien har genomförts oberoende av de företag som tillverkar sensorerna.

Länk till jämförelsen i tidskriften Diabetes Technology & Therapeutics

Publicerad 2014-10-23

Pump förlänger livet på diabetiker

 TT

Diabetiker som använder en insulinpump löper en minskad risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom och dö i förtid, jämfört med diabetiker som använder injektioner. Det visar en banbrytande svensk studie där fler än 18.000 personer ingick.

För människor som lider av typ 1-diabetes finns två sätt att tillföra kroppen insulin. Antingen genom dagliga injektioner eller med hjälp av en insulinpump.

Den stora skillnaden är att pumpen, som bärs utanför kroppen, doserar insulinet kontinuerligt över hela dygnet, vilket resulterar i jämnare nivåer av det livsviktiga hormonet.

Studier har saknats

En pump har antagits varit ett bättre alternativ, rent medicinskt, men studier på området har saknats.

I den aktuella undersökningen, som presenteras på den pågående europeiska diabeteskongressen i Wien, jämförde forskare vid Göteborgs universitet drygt 2.400 diabetiker med pump med 15.700 diabetiker som använde injektioner under en sjuårsperiod.

Det visade sig att en pump, under den aktuella perioden, reducerade risken att dö på grund av hjärt-kärlsjukdom med 43 procent, och på grund av andra orsaker med 29 procent, jämfört med de som använde injektioner.

Njugg sjukvård

En nackdel med studien, säger forskarna i en kommentar, var att de personer som använde pump hade valts ut, varför de möjligen inte utgjorde ett representativt urval.

Men resultatet ses ändå som anmärkningsvärt. Framför allt med tanke på att den svenska sjukvården hittills varit mycket njugg med tekniska hjälpmedel till diabetiker, något Diabetesförbundet påpekat vid flera tillfällen. Detta i ett land som har bland den högsta förekomsten av typ 1-diabetes i hela världen.

– I Sverige är man väldigt restriktiv med att sätta in sådana hjälpmedel, eftersom det är förknippat med vissa kostnader. Men dessa kostnader får man tillbaka på längre sikt. De komplikationer som kan uppstå är det som verkligen kostar pengar. Det måste vården inse och skapa en beredskap för, sade förbundets ordförande Fredrik Löndahl i en kommentar i våras.

FAKTA: INSULINPUMP

Insulinpumpar är små och bärbara hjälpmedel, ungefär i storleken av en digitalkamera.

Den tillför insulin via ett infusionsset bestående av en plastslang och en liten kanyl som förs in under huden.

Detta gör att man kan slippa dagliga injektioner.

Vid måltider kan patienten reglera dosen insulin beroende på hur mycket kolhydrater personen äter.

Mellan 8.000 och 10.000 personer bär insulinpump i Sverige.

Framför allt för diabetesbarn underlättar insulinpumpar i vardagen.

En pump kostar mellan 30.000 och 40.000 kronor och håller i cirka fyra år. (TT)

Publicerad:

Uppdaterad:

Integrerad CGM i insulinpumpen

Om du har en Animas Vibe kan du välja att använda pumpens integrerade kontinuerliga glukosmätning (CGM) för att göra ditt liv både tryggare och lättare.

En liten sensor, tunn som ett hårstrå, placeras under huden. Sensorn mäter vävnadsglukos dygnet runt och skickar värdet via en sändare till din pump. I pumpfönstret kan du direkt se ditt glukosvärde, en trendkurva och framförallt, vilken riktning och hur fort ditt glukosvärde rör sig.

Med hjälp av pedagogiska färgkodade pilar ser man enkelt om glukosvärdet är på väg uppåt eller nedåt och om det går snabbt eller långsamt. Man kan då i god tid förhindra att man blir låg och får en känning eller blir alltför hög, t ex efter en måltid. Man ställer själv in olika larm så att man blir förvarnad om det stiger över eller sjunker under en viss nivå och när det går snabbt uppåt eller nedåt.

Till Animas Vibe används Dexcom G4 Platinum. CGM systemet kan användas med pumpen separat och även tillsammans med en fristående monitor. Läs mer om hur CGM förändrat livet för andra med Typ 1 diabetes.

Genom att kombinera pumpterapins noggranna och flexibla insulindosering med CGM tar du steget och får ytterligare kontroll över ditt liv och din behandling.

Kontakta ditt diabetesteam för att ta reda på hur du får ditt system.

Gustaf, 13, om livet med insulinpump och CGM

Gustav glad

Gustaf Dahl är 13 år och har haft diabetes typ 1 sedan han var sex år.

Livet som diabetiker med pump och CGM

Gustaf är en helt vanlig trettonåring där fotboll, datorspel och skola tar upp mycket av tiden.Gustaf bor med sina föräldrar och två yngre syskon i en villa i Sigtuna. Men det finns en sak som Gustaf är helt ensam om på sin skola – han har diabetes.

Det tar tid att förstå när man är liten
”Jag förstod inte att jag var sjuk förrän efter ett par månader” förklarar Gustaf som bara var sex år när han fick sin diagnos. Stick, sprutor och nålar var inte något problem, varken under den initiala sjukhusvistelsen eller på dagis och skola. Det Gustaf upplevde som jobbigast var att få ett avbrott i leken när han behövde testas på dagis. ”När jag kom tillbaka hade de andra lekt vidare och det var svårt att komma in i leken igen”.

Jobbigt med insulinsprutor i skolan
I början av skoltiden behövde Gustaf hjälp av en vuxen för att ta sina insulinsprutor. ”Jag var orolig för att jag skulle bli hög eller låg, vissa lärare kunde hjälpa mig, andra inte. Jag var rädd att de lärare som kunde skulle vara sjuka eller borta när jag behövde hjälp”. Det var också ganska lätt att råka glömma väskan med insulinet och pennorna.

GustafFotboll

Gustaf är en helt vanlig trettonåring där fotboll, datorspel och skola tar upp mycket av tiden.

Enklare med pump
Själv var Gustaf inte särskilt delaktig i valet av pump och i början var han motvillig till den. Men han ändrade sig och lärde sig snabbt behärska sin Animaspump. Först enkla saker som att ge sig själv insulin och att kolla klockan ”Något av det bästa med att ha pump är faktiskt att man kan kolla klockan på den hela tiden” skrattar Gustaf. Så småningom har Gustaf blivit expert på sin pump och behärskar den bättre än sina föräldrar.

Att sitta fast i en insulinpump
Gustaf har aldrig upplevt slangen som förbinder honom med pumpen som ett problem. ”Det är som en tröja, den känns kanske när man tar på sig den men sen märker man inte att den är där” konstaterar han. Gustaf har sin pump i byxorna eller i ett skärp kring midjan. ”Jag har sett att det finns slanglösa varianter men det verkar faktiskt riktigt klumpigt, det blir ju dubbelt upp” säger Gustaf och skakar på huvudet.

Det bästa och sämsta med att ha insulinpump
”Det bästa med pumpen är att jag slipper sticka mig i magen och få fula märken. Och att jag slipper leta efter pennorna hela tiden” konstaterar Gustaf. ”Och det sämsta är när man träffar en nerv i rumpan – det gör sjukt ont!” säger Gustaf som knappt har något underhudsfett på magen och därför brukar sätta infusionssetet på rumpan istället.

Ett skönare liv med CGM-mätare och insulinpump
Gustaf hade själv läst om CGM-mätare (kontinuerlig glukosmätning) och visste en del om dem när det blev aktuellt för honom att prova. Han var trött på att konstant sticka sig i fingrarna som blev ärriga och ömma och avbrotten det innebar att testa sig. ”Livet blev skönt, det blev simplare” säger Gustaf om när han fick integrerad CGM-mätare till sin insulinpump. Han förklarar att med sin Animas Vibe-pump och Dexcom CGM slipper han hamna väldigt högt och lågt i sina blodsockervärden och att han i större utsträckning klarar sig själv.

Gustav stilla

Livet är fullt av så mycket annat än diabetes när man är tretton år. Gustaf har bättre saker att tänka på!

Att vara tonåring med diabetes
”Det känns lite läskigt” erkänner Gustaf gällande att han under de kommande åren själv kommer att behöva ta mer och mer ansvar för sin sjukdom. Precis som alla tonåring-föräldrarelationer är de inte alltid överens. Gustaf hade till exempel hellre åkt utan sina föräldrar på den stundande klassresan och de är inte överens om rutinerna när han sover över hos kompisar. ”Föräldrar överdriver allting” säger han retsamt till sin mamma.

Om livet och framtiden
Gustaf oroar sig varken för hypoglykemier eller följdsjukdomar och kan till och med se vissa fördelar med sin sjukdom ”ibland får jag äta Dextrosol i skolan eller en macka mitt i natten och när jag sover över hos kompisar så skärper sig hela den familjen och äter nyttigare” säger Gustaf med ett stort leende.

Gustafs råd till barn och ungdomar som får diabetes
”Det är inget svårt om man bara vill lära sig” säger Gustaf avväpnande. Någon anledning till panik tycker han inte att man har.

Hoppet om att slippa sin sjukdom
Gustaf tror att diabetesgåtan kan lösas men att det kommer att ta tid ”kanske om 20 år eller så” gissar han. Men tills dess hoppas han att forskningen kan erbjuda mer koncentrerat insulin så ampullerna kan bli mindre. Gustaf kan en hel del fakta och statistik om sin sjukdom även om han inte läser diabetestidningar särskilt ofta.

Om omgivningen
”Har du testat dig” är en fråga Gustaf får höra flera gånger om dagen. Både från föräldrar, lärare och ibland även från kompisarna – både av omtanke och för att retas. Det är en hårfin linje när omtanken blir tjatig. Särskilt när man är tonåring och livet är fullt av så mycket annat än diabetes. När man är tretton år finns det massor av andra saker att tänka på!

Ska du resa utomlands?

Vi erbjuder dig att ta med dig en extra Animaspump på din utlandsresa – för säkerhets skull.Barn som leker vid vatten

Under högsäsong kan vi inte garantera att alla ansökningar blir tillgodosedda. Tänk på att skicka in din ansökan senast 2 veckor innan avresa. Inspektera gärna din pump i god tid innan du åker på semester och  glöm inte att byta batterilock och ampullock om det var ett tag sedan du gjorde detta. Vi rekommenderar dig att byta dessa lock 2 gånger/år. En bra tumregel är att göra detta innan sommaren och innan vintern.

Det är mycket viktigt att du som har lånat en semesterpump skickar tillbaka den till oss direkt efter hemkomsten så att nästa användare kan hinna få låna den. Tack för hjälpen!

Följ länken för att ladda hem låneformuläret, Låneformulär.